Elpriserna har sjunkit åtta månader i rad. Det gynnar såväl svensk industri som hushållen, skriver Svenska Dagbladet.När elpriset på den nordiska kraftbörsen Nordpol sjönk i maj, var det åttonde månaden på raken. Svenska Dagbladet förklarar prisraset med låg efterfrågan på grund av den svaga konjunkturen.
Även mängden regn påverkar elpriset. Enligt gällande väderleksprognoser kommer den faktorn att fortsätta pressa elpriserna.
För hushåll med rörligt elavtal innebär det med största sannolikhet sjunkande elräkning. Även industrin gynnas av lägre kostnader för el.
"Vi räknar med fortsatt sjunkande priser framöver och rekommenderar våra privatkunder att välja rörligt pris", säger Telje Energis vd Johan Öhnell till Svenska Dagbladet.
Tidningen skriver vidare att allt fler svenska kunder väljer rörligt avtal för el.
måndag 22 juni 2009
måndag 15 juni 2009
Nu vänder det!
Efterfrågan på åkeriernas tjänster ökar. Det finns en förväntan om ytterligare ökning av efterfrågan och av företagens omsättning. Investeringar genomförs "enligt plan" eller till och med ökar. Personalstyrkan hålls på en oförändrad nivå. Det visar ”Åkeribarometern” -- en undersökning som genomförs kvartalsvis av Sveriges Åkeriföretag. De som bedömt konjunkturläget är 259 personer i ledande ställning inom Transportsäljande åkeriföretag.
Nästan 40 procent av de svarande förväntar sig en ökad efterfrågan inom den närmaste tiden. Bara 15 procent ser en minskad efterfrågan.
-- Säsongsmässiga variationer kan till en viss del förklara uppgången, säger Johan Lindström, vd i Sveriges Åkeriföretag. Men vi tolkar undersökningen så att optimismen går långt utöver dessa. Läget är bättre än vad vi tidigare förväntat. Konjunkturen har faktiskt vänt i branschen.
Att läget kunde vara värre framgår också av att nästan två tredjedelar av de svarande anger att lönsamheten är tillfredsställande eller t o m god. Förhoppningen om bättre tider återkommer när de svarande bedömer utvecklingen för omsättningen och investeringarna för sina respektive företag. Nästan 40 procent förutser en ökad omsättning i företaget. 70 procent räknar med oförändrade eller ökande investeringar i sina företag. Drar åt svångremmen gör cirka 25 procent.
Det senaste kvartalet har efterfrågan varit oförändrad eller ökat säger nästan två tredjedelar av de svarande, medan drygt en tredjedel upplevt en minskad efterfrågan. Jämfört med den undersökning som genomfördes i februari är det färre som anger minskning och fler som anger en ökning av efterfrågan.
Drygt 40 procent av de svarande anger att man minskat personalstyrkan i företagen, medan nästan hälften har oförändrad personalstyrka och 10 procent anger personalökningar. Drygt 70 procent anger att personalstyrkan kommer att vara oförändrad i den närmaste framtiden. Cirka 16 procent tror på neddragningar.
Sveriges Åkeriföretag har frågat befattningshavare i ledande ställning inom Transportsäljande åkeriföretag med 10 eller fler fordon om konjunkturläget med sikte tre till sex månader framåt i tiden. Undersökningen genomfördes under två veckor i maj. Källa Sveriges åkeriförening
Nästan 40 procent av de svarande förväntar sig en ökad efterfrågan inom den närmaste tiden. Bara 15 procent ser en minskad efterfrågan.
-- Säsongsmässiga variationer kan till en viss del förklara uppgången, säger Johan Lindström, vd i Sveriges Åkeriföretag. Men vi tolkar undersökningen så att optimismen går långt utöver dessa. Läget är bättre än vad vi tidigare förväntat. Konjunkturen har faktiskt vänt i branschen.
Att läget kunde vara värre framgår också av att nästan två tredjedelar av de svarande anger att lönsamheten är tillfredsställande eller t o m god. Förhoppningen om bättre tider återkommer när de svarande bedömer utvecklingen för omsättningen och investeringarna för sina respektive företag. Nästan 40 procent förutser en ökad omsättning i företaget. 70 procent räknar med oförändrade eller ökande investeringar i sina företag. Drar åt svångremmen gör cirka 25 procent.
Det senaste kvartalet har efterfrågan varit oförändrad eller ökat säger nästan två tredjedelar av de svarande, medan drygt en tredjedel upplevt en minskad efterfrågan. Jämfört med den undersökning som genomfördes i februari är det färre som anger minskning och fler som anger en ökning av efterfrågan.
Drygt 40 procent av de svarande anger att man minskat personalstyrkan i företagen, medan nästan hälften har oförändrad personalstyrka och 10 procent anger personalökningar. Drygt 70 procent anger att personalstyrkan kommer att vara oförändrad i den närmaste framtiden. Cirka 16 procent tror på neddragningar.
Sveriges Åkeriföretag har frågat befattningshavare i ledande ställning inom Transportsäljande åkeriföretag med 10 eller fler fordon om konjunkturläget med sikte tre till sex månader framåt i tiden. Undersökningen genomfördes under två veckor i maj. Källa Sveriges åkeriförening
onsdag 10 juni 2009
Många har pengar att köpa bolag för
Riskkapitalisterna är tillbaka. Efter en störtdykning av antalet affärer i början av året laddar de private equity-fonder i Europa och USA som har några pengar kvar för shoppingrundor till reapris i sommar och höst. Även i Sverige väntas storaffärer, tror branschfolket.
Efter ett år av mer eller mindre total stiltje på världens riskkapitalmarknad börjar det nu lossna. Floridabanken Bank United hör till den rad amerikanska bankhus som föll offer för finanskrisen och förstatligades av USA:s bankakut FDIC. Nyligen köptes den upp av tre riskkapitaljättar, Carlyle Group, Blackstone och WL Ross & Co.
Det är bara en i en rad affärer. Från Tyskland meddelade Reuters i förra veckan att budstriden om 49 procent av den högbelånade förlagsjätten Springer Science & Business Media går vidare med fyra budgivare. Bland dem finns enligt branschkällor Wallenbergkontrollerade EQT, som tävlar med de internationella riskkapitalkollegorna Apax Partners, Carlyle Group och Providence.
Affärerna är typexempel på vad som just nu pågår i private equity-branschen: rusning till bolags-rea.
Även i Sverige väntas den nuvarande stiltjen förbytas mot aktivitet, tror Jens Bengtsson, partner och transaktionsansvarig på affärsadvokatbyrån Roschier i Stockholm.
– Aktivitetsnivån har ökat. Och det handlar inte bara om företag i kris, utan även strukturella behov bakom försäljningarna. Men det är fortfarande en väldigt osäker marknad, säger Jens Bengtsson.
På svenska Nordic Capital, som i mars åkte på en smäll på 1,5 miljarder kronor i fordonsunderleverantören Plastals konkurs, anar grundaren och ordföranden Robert Andreen ljusare tider. Nordic Capital är just i färd med att lansera callcenterföretaget Go Excellent med 3 000 anställda, en avknoppning från affärstjänstekoncernen Adrito som man köpte 2004.
– Prisförväntningarna mellan säljare och köpare börjar närma sig varandra. Om man är beredd att ta vara på de möjligheter som dyker upp så finns det potential för mycket bra affärer i sådana här tider. Framförallt tror jag att det handlar om tilläggsaffärer, om icke kärnaffär från större bolag och om bolag under finansiell press, säger Robert Andreen.
Svenska Riskkapitalföreningen instämmer.
– Framför allt ser vi att värderingarna gått ner relativt mycket och att bankerna inte är fullt lika restriktiva med sin utlåning. Som vi bedömer det kan antalet affärer öka under framför allt senare delen av hösten, säger Marie Reinius, vd Riskkapitalföreningen.
Samtidigt syns en annan, parallell trend – barskrapade eller högbelånade riskkapitalister med en portfölj som kraschat i värde. Brittiska börsnoterade 3i har tvingats ta in nytt kapital under maj för att sänka skuldbördan. Och hos private equity-bjässen Kohlberg Kravis & Roberts värderas fem av dess största investeringar nu lägre än vad KKR ursprungligen betalade för dem, enligt branschpress.
En rad fonder sitter på innehav som det nu är hög tid att sälja – samtidigt som priset inte får bli för lågt. Resultatet väntas bli en omfattande utslagning av aktörer.
- Det är två saker som kommer att driva affärerna för riskkapitalbolagen, så snart marknaden öppnar sig. Det finns en stor mängd portföljbolag som tidsmässigt är mogna för försäljning. Dessutom finns det samtidigt väldigt mycket oinvesterat kapital, säger Jens Bengtsson.
Enligt Riskkapitalföreningen ligger 200 miljarder kronor i från investerare som till exempel pensionsförvaltare, "committat" kapital på investerarslang, och väntar bara i svenska fonder.
Jens Bengtsson på Roschier tror på en första mindre våg av affärer i Sverige under eller mot slutet av sommaren. Från Lehman Brothers konkurs i september och fram till mars var marknaden stendöd, med Riksgäldens försäljning av den havererade investmentbanken Carnegie som det nära nog enda undantaget bland större affärer.
- Men nu ser vi att det ligger tre, fyra, fem ganska rejäla processer och väntar, säger Jens Bengtsson. Källa svd.se
Efter ett år av mer eller mindre total stiltje på världens riskkapitalmarknad börjar det nu lossna. Floridabanken Bank United hör till den rad amerikanska bankhus som föll offer för finanskrisen och förstatligades av USA:s bankakut FDIC. Nyligen köptes den upp av tre riskkapitaljättar, Carlyle Group, Blackstone och WL Ross & Co.
Det är bara en i en rad affärer. Från Tyskland meddelade Reuters i förra veckan att budstriden om 49 procent av den högbelånade förlagsjätten Springer Science & Business Media går vidare med fyra budgivare. Bland dem finns enligt branschkällor Wallenbergkontrollerade EQT, som tävlar med de internationella riskkapitalkollegorna Apax Partners, Carlyle Group och Providence.
Affärerna är typexempel på vad som just nu pågår i private equity-branschen: rusning till bolags-rea.
Även i Sverige väntas den nuvarande stiltjen förbytas mot aktivitet, tror Jens Bengtsson, partner och transaktionsansvarig på affärsadvokatbyrån Roschier i Stockholm.
– Aktivitetsnivån har ökat. Och det handlar inte bara om företag i kris, utan även strukturella behov bakom försäljningarna. Men det är fortfarande en väldigt osäker marknad, säger Jens Bengtsson.
På svenska Nordic Capital, som i mars åkte på en smäll på 1,5 miljarder kronor i fordonsunderleverantören Plastals konkurs, anar grundaren och ordföranden Robert Andreen ljusare tider. Nordic Capital är just i färd med att lansera callcenterföretaget Go Excellent med 3 000 anställda, en avknoppning från affärstjänstekoncernen Adrito som man köpte 2004.
– Prisförväntningarna mellan säljare och köpare börjar närma sig varandra. Om man är beredd att ta vara på de möjligheter som dyker upp så finns det potential för mycket bra affärer i sådana här tider. Framförallt tror jag att det handlar om tilläggsaffärer, om icke kärnaffär från större bolag och om bolag under finansiell press, säger Robert Andreen.
Svenska Riskkapitalföreningen instämmer.
– Framför allt ser vi att värderingarna gått ner relativt mycket och att bankerna inte är fullt lika restriktiva med sin utlåning. Som vi bedömer det kan antalet affärer öka under framför allt senare delen av hösten, säger Marie Reinius, vd Riskkapitalföreningen.
Samtidigt syns en annan, parallell trend – barskrapade eller högbelånade riskkapitalister med en portfölj som kraschat i värde. Brittiska börsnoterade 3i har tvingats ta in nytt kapital under maj för att sänka skuldbördan. Och hos private equity-bjässen Kohlberg Kravis & Roberts värderas fem av dess största investeringar nu lägre än vad KKR ursprungligen betalade för dem, enligt branschpress.
En rad fonder sitter på innehav som det nu är hög tid att sälja – samtidigt som priset inte får bli för lågt. Resultatet väntas bli en omfattande utslagning av aktörer.
- Det är två saker som kommer att driva affärerna för riskkapitalbolagen, så snart marknaden öppnar sig. Det finns en stor mängd portföljbolag som tidsmässigt är mogna för försäljning. Dessutom finns det samtidigt väldigt mycket oinvesterat kapital, säger Jens Bengtsson.
Enligt Riskkapitalföreningen ligger 200 miljarder kronor i från investerare som till exempel pensionsförvaltare, "committat" kapital på investerarslang, och väntar bara i svenska fonder.
Jens Bengtsson på Roschier tror på en första mindre våg av affärer i Sverige under eller mot slutet av sommaren. Från Lehman Brothers konkurs i september och fram till mars var marknaden stendöd, med Riksgäldens försäljning av den havererade investmentbanken Carnegie som det nära nog enda undantaget bland större affärer.
- Men nu ser vi att det ligger tre, fyra, fem ganska rejäla processer och väntar, säger Jens Bengtsson. Källa svd.se
tisdag 2 juni 2009
Ericssons tillväxtraket tror på ökad efterfrågan
Ericsson tror på fler stora outsourcingaffärer, där telekombolaget får förtroende att driva operatörers nät. Outsourcing ses som en kudde när nätförsäljningen svajar.Det är bråda dagar för Valter D'Avino. Han är sedan september i fjol ansvarig för Ericssons snabbast växande område, kallat managed services. Ericsson kan sedan några år gå in och ta över hela eller delar av en operatörs nät.
I början av 2000-talet betraktade operatörerna outsourcing med stor misstänksamhet - nätet var kärnverksamhet. I mitten av decenniet kom de första stora ordrarna. Det var operatören 3, som lät Ericsson drifta mobilnäten i Storbritannien och Italien. Kontrakten var värda mångmiljardbelopp.
"Vissa i branschen kallade oss galna", berättar Valter D'Avino.
Han fick ansvar för det italienska kontraktet och blev en av marknadens pionjärer.
Fyra år senare är bilden en helt annan. Managed Services är ett av telekomvärldens hetaste områden. Allt fler operatörer inser att de behöver lägga mer fokus på marknadssidan och mindre på den tekniska biten.
"Mobiloperatörerna har kunnat ta ut höga priser av sina kunder och har därför i många fall drivits ineffektivt. Men de har drabbats av prispress - EU har satt tak för hur mycket telekomtjänster får kosta i utlandet och på mobilt bredband har fasta månadspriser blivit legio. Alla operatörer inser att de måste bli effektivare", säger Sylvain Fabre, telekomanalytiker på Gartner.
Den senaste tiden har till och med de riktiga drakarna börjat lägga ut drift på Ericsson. Under första kvartalet i år la Vodafone, världens största operatör räknat i intäkter, ut nätdrift på Ericsson under sju år. Något ordervärde har inte angivits, men branschbedömare anser att det handlar om runt 5 miljarder kronor.
"Det var en väldigt viktig och strategisk order. Vodafone är ett begrepp i branschen och de väljer att outsourca på hemmaplan", säger Valter D'Avino.
Lågkonjunkturen har bidragit till det ökade intresset. På ett år har antalet diskussioner som Ericsson för med kunder trefaldigats.
"Operatörerna känner trycket på marknaden. Aktieägarna är inte sena att påpeka att tillväxten tryter och uppmanar till åtgärder på kostnadssidan", säger Valter D'Avino.
Beroende på hur effektiv operatörens drift är från början brukar Ericsson tala om besparingar på runt 20 procent.
Fortfarande finns det dock gott om operatörer som inte säger sig vara intresserade, exempelvis Telia Sonera och amerikanska Verizon.
"Verizon säger i dag att detta inte är något för dem. Men för bara några år sedan sa Vodafone samma sak", säger han.
I Nordamerika väntar outsourcingbolagen fortfarande på den första stora affären. Jätten Sprint överväger dock att lägga ut drift. Ericssons vd Carl-Henric Svanberg sa i samband med kapitalmarknadsdagen för tre veckor sedan till nyhetsbyrån Six att det inte vore någon överraskning att Ericsson är en av leverantörerna som Sprint kan tänkas diskutera med.
"Det där vet jag ingenting om", säger Valter D'Avino och skrattar.
Professional Services, området där hans outsourcingaffär ingår, har en rörelsemarginal kring 15 procent, något som chefen Jan Frykhammar siktar på att behålla. Och nätdrift kan bli något av en kudde i Ericssons resultaträkning.
"Risken här är ganska låg. På infrastruktursidan krävs stora investeringar år i förväg. Sedan är det ändå inte säkert att man får sälja någon utrustning. Tjänster är framtiden. På produktsidan kan leverantörerna blir integratörer av hårdvara som kommer att bli allt mer standardiserad. Outsourcingaffärerna ger förutsägbart kassaflöde. Även om du inte får hårdvarubeställningar kan du ha intäkter", säger Sylvain Fabre.
Ericssons Managed servicesförsäljning växte med 34 procent under första kvartalet i år. Siffran är dopad av valutaeffekter, men det rör sig enligt Carl-Henric Svanberg ändå om tillväxt på över 10 procent.
Networks, som än så länge är Ericssons klart största område, växte med 12 procent, inklusive de positiva effekterna av den svaga kronan.
Även personalmässigt blir tjänster en allt större del av Ericsson. Normalt följer personal från operatören med till Ericsson när ansvar förs över. En av Valter D'Avinos största utmaningar är att skapa en gemensam kultur, med det bästa från operatörs- och leverantörsvärlden.
"Det här är en resa. Vi har gjort misstag, vi var ju pionjärer. Vi skapade detta område från scratch och förändrar nu Ericssons DNA. Vi har kommit långt", säger han.
Källa di.se
I början av 2000-talet betraktade operatörerna outsourcing med stor misstänksamhet - nätet var kärnverksamhet. I mitten av decenniet kom de första stora ordrarna. Det var operatören 3, som lät Ericsson drifta mobilnäten i Storbritannien och Italien. Kontrakten var värda mångmiljardbelopp.
"Vissa i branschen kallade oss galna", berättar Valter D'Avino.
Han fick ansvar för det italienska kontraktet och blev en av marknadens pionjärer.
Fyra år senare är bilden en helt annan. Managed Services är ett av telekomvärldens hetaste områden. Allt fler operatörer inser att de behöver lägga mer fokus på marknadssidan och mindre på den tekniska biten.
"Mobiloperatörerna har kunnat ta ut höga priser av sina kunder och har därför i många fall drivits ineffektivt. Men de har drabbats av prispress - EU har satt tak för hur mycket telekomtjänster får kosta i utlandet och på mobilt bredband har fasta månadspriser blivit legio. Alla operatörer inser att de måste bli effektivare", säger Sylvain Fabre, telekomanalytiker på Gartner.
Den senaste tiden har till och med de riktiga drakarna börjat lägga ut drift på Ericsson. Under första kvartalet i år la Vodafone, världens största operatör räknat i intäkter, ut nätdrift på Ericsson under sju år. Något ordervärde har inte angivits, men branschbedömare anser att det handlar om runt 5 miljarder kronor.
"Det var en väldigt viktig och strategisk order. Vodafone är ett begrepp i branschen och de väljer att outsourca på hemmaplan", säger Valter D'Avino.
Lågkonjunkturen har bidragit till det ökade intresset. På ett år har antalet diskussioner som Ericsson för med kunder trefaldigats.
"Operatörerna känner trycket på marknaden. Aktieägarna är inte sena att påpeka att tillväxten tryter och uppmanar till åtgärder på kostnadssidan", säger Valter D'Avino.
Beroende på hur effektiv operatörens drift är från början brukar Ericsson tala om besparingar på runt 20 procent.
Fortfarande finns det dock gott om operatörer som inte säger sig vara intresserade, exempelvis Telia Sonera och amerikanska Verizon.
"Verizon säger i dag att detta inte är något för dem. Men för bara några år sedan sa Vodafone samma sak", säger han.
I Nordamerika väntar outsourcingbolagen fortfarande på den första stora affären. Jätten Sprint överväger dock att lägga ut drift. Ericssons vd Carl-Henric Svanberg sa i samband med kapitalmarknadsdagen för tre veckor sedan till nyhetsbyrån Six att det inte vore någon överraskning att Ericsson är en av leverantörerna som Sprint kan tänkas diskutera med.
"Det där vet jag ingenting om", säger Valter D'Avino och skrattar.
Professional Services, området där hans outsourcingaffär ingår, har en rörelsemarginal kring 15 procent, något som chefen Jan Frykhammar siktar på att behålla. Och nätdrift kan bli något av en kudde i Ericssons resultaträkning.
"Risken här är ganska låg. På infrastruktursidan krävs stora investeringar år i förväg. Sedan är det ändå inte säkert att man får sälja någon utrustning. Tjänster är framtiden. På produktsidan kan leverantörerna blir integratörer av hårdvara som kommer att bli allt mer standardiserad. Outsourcingaffärerna ger förutsägbart kassaflöde. Även om du inte får hårdvarubeställningar kan du ha intäkter", säger Sylvain Fabre.
Ericssons Managed servicesförsäljning växte med 34 procent under första kvartalet i år. Siffran är dopad av valutaeffekter, men det rör sig enligt Carl-Henric Svanberg ändå om tillväxt på över 10 procent.
Networks, som än så länge är Ericssons klart största område, växte med 12 procent, inklusive de positiva effekterna av den svaga kronan.
Även personalmässigt blir tjänster en allt större del av Ericsson. Normalt följer personal från operatören med till Ericsson när ansvar förs över. En av Valter D'Avinos största utmaningar är att skapa en gemensam kultur, med det bästa från operatörs- och leverantörsvärlden.
"Det här är en resa. Vi har gjort misstag, vi var ju pionjärer. Vi skapade detta område från scratch och förändrar nu Ericssons DNA. Vi har kommit långt", säger han.
Källa di.se
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
Inlägg
